Arkiv för kategori ‘Autismspektrum’

Att möta pedagogerna och eleverna tillsammans ute i verksamheterna – ett sätt att bedriva skolutveckling.

En vardagsberättelse från skolans värld med yngre elever i grundskolan. 

Inför uppföljning med erfarenhetsutbyte, handledning och lärande samtal, möter jag pedagoger och elever i verksamheten.

Jag håller lektioner med klass och/eller möter ”elev i behov av särskilt stöd” och ger pedagogerna utrymme och tid för eftertanke direkt i verksamheten.

Det ger pedagogerna möjlighet att observera, reflektera och samtidigt lära och pröva IKT verktyg tillsammans med barnen och se olika arbetssätt som kan möjliggöra ökat lärande och delaktighet. Det ger trovärdighet, för oss samman i gemensamma erfarenheter som vi sen kan utgå ifrån.
Det ger mig värdefulla insikter i pedagogernas vardag.

Häromveckan när jag var ute i åk 1 med arbetet ”Digitalt berättade och boksamtal” (Att skriva sig till läsning) gick jag som vanligt igenom talsyntes med alla barnen och talböcker visades, vi lyssnade, reflekterade och samtalade. Då säger en av pedagogerna:

Det här är så mycket bättre än att gå på kurs. Det är så svårt när jag själv ska omsätta det jag suttit och lyssnat på.” Dessutom kan barnen verktygen också och de har fått en struktur för arbetet.

Idag har jag mött två elever och en lärare. 

En elev med autism och med mycket hög kompetens på många områden.
Aktiv, energisk, initiativrik osv.

Vi skulle arbeta med iPad:

Jag var förberedd med en struktur som bl.a. innefattade: känsla av sammanhang, möjlighet att påverka och vara delaktig.

Vilka är vi här idag?  Presentationer av oss själva gjorde vi i appen Ritprata. Jag ritade hur min familj såg ut och de gjorde detsamma. Så vi ritade och pratade. Barnen såg mäkta stolta ut när det blev så tydligt. Visuell kommunikation avlastar arbetsminnet och barnen får en överblick.

Allt som vi gjorde tog vi skärmdumpar (kort på skärmen) på, för tanken var att i slutet av passet så skulle barnen få sätta ord på vad de hade varit med om – sammanfatta.

Sen gick vi över till att prata om hur vi kände oss idag. Jag hade förberett en kommunikationskarta i appen Soundingboard med 4 bilder på känslor. Bilderna hade jag tagit från iPicto appen.
Alla tryckte på bilden GLAD… Samtal : Hur känns det? När är du glad? Osv.
Barnen ges möjligheter att utveckla sin jaguppfattning / självkännedom vilket är av stor betydelse för att fungera ihop med andra och leva sig in i en annan persons känsla osv. Det finns olika aspekter på det t.ex. tankejaget: vad är jag bra på, känslojaget t.ex att kunna styra sina känslor osv. Med kommunikationskartor som stöd i samtalet hjälper man barnen att utveckla samspelsfärdigheter där grunden är att uppmärksamma varandra, vilket IKT kan bidra till på flera sätt.

Även denna gången tog vi en skärmdump på bilderna….

Vi lyssnade på en kort saga som en annan elev tidigare hade läst in i appen My Story.
Muntligt berättande är ett effektivt sätt för att utveckla språket – nyckeln till lärande och gemenskap.
En av eleverna ville rita en speciell figur. Det gjordes i appen My Story.
Jag föreslog att vi kunde ha den om bakgrund i Puppet Pals.
Det tyckte eleverna var en bra idé så den appen skulle vi testa efter rasten, men….

 Så hände det något och eleven hamnade i en ”återvändsgränd” (hittar ingen utväg, strategi)
Oron arbetades upp…” du tog bort min bild”
Aj då, ja den var borta….Jag hann inte med att se hur det gick till !

”Du tog bort min bild!!” Händerna knyts och eleven stirrar på mig….

-Det går att ordna säger jag lugnt– jag kan måla om den och fundera på vad jag gjorde för fel medan du är ute en stund med XX. OK?

Han tittar och låter den knutna handen landa mjukt på min arm.

-OK.

Jag fixar till det och funderar på hur bilden kunde försvinna… Efter rasten kommer eleven inrusande i personalrummet.

-Har du fixat det?
-Ja, men du får godkänna det.

Eleven tittar och säger.
-Ja. Men här skulle det vara brun färg!

-Ok, du kan det bättre än mig…

Eleven fixar till det, vi tar en skärmdump på bilden och lägger in den som bakgrund i Puppet Pals. Sen tar jag kort på eleverna som de ska ha med i filmen och vips så kan de öva kommunikation och samarbete när de kort förbereder och spelar in sin berättelse.
Turtagningen får jag och pedagogen varsamt vägleda dem i.

När filmen sen spelas upp så lyser det ur bådas ögon, så stolta är de över sitt arbete.
Det är något visst att få vara med själv i filmerna.

Vi tar en skärmdump på en bild i filmen.

Ruzzle (alfabetspel) övar vi med en kort stund. Eleven säger att tidtagningen är jobbig så vi tar bort ljudet till att börja med, men avbryter efter en kort stund.

Nu är det en stund kvar till lunchen och vi börjar att sammanfatta i appen BookCreator.

Skärmdumparna hämtas in i boken från fotomappen. Barnen sammanfattar och sätter ord på sitt lärande och vad vi har gjort under förmiddagen. Vi skickar boken till iBooks och när de öppnar sin digitala bok så är ögonen uppspärrade av förtjusning och glädje.

Tänk att få visa detta för sina klasskamrater och andra kanske…

Utbytte sen tankar med pedagog och rektor och bestämde lite inför de kommande gångerna. Ser mycket fram emot detta fortsatta arbete.

Efter dessa möten ute på skolan med pedagog(er) / elever tillsammans så ska vi följa upp med arbetslaget. Då har vi många erfarenheter tillsammans och pedagogerna har också fått se att vi alla ibland hamnar i liknande lägen och hur vi då tillsammans hela tiden strävar efter att göra det allra bästa vi kan. Återvändsgränder / inre kaos går inte alltid att förutse – men i bemötandet finns en värme och en bekräftelse av barnen …

En bild som stannar kvar är när eleven slänger sig om halsen på pedagogen och kramar riktigt hårt och säger:

-Jag älskar dig!

Inkluderande strategier – fokus på AST under västra Sveriges skoldatatekskonferens

Senaste skoldatatekskonferensen för västra Sverige ägde rum på GRUtbildning i Göteborg 6 februari 2012 och temat denna gången var: Utveckla inkluderande strategier bland annat genom IKT – autismspektrum

All dokumentation finns på www.grkom.se/skoldatatek. Här finns också en del referensmaterial från konferensen.

Autismspektrumtillstånd (AST) innebär att minst två av följande funktioner är nedsatta:

Personer med AST kan också ha avvikelser när det gäller sinnesintryck och det är mycket viktigt att kartlägga och respektera de perceptionsavvikelser som många barn med AST kan ha. Den individuella variationen är stor och kan ändras med ålder.

Konferensen hade fokus på individuella aspekter av AST och elever i grundskolan.

Individuella aspekter av AST
Jag berättade om min son som har Asperger.
Han är nu precis fyllda 19 år och med hans tillåtelse berättade jag om kriterierna för AST (enligt ovan) och hur dessa kan ta sig uttryck i verkligheten alltifrån 3 års ålder fram till idag.

Fler bilder fick deltagarna genom att höra om en kille som har följts genom hela skolgången – Oscar – som också har diagnosen Asperger. Specialpedagog Lena Pettersson berättade tillsammans med mamma Ulrika om strategier under hans skolgång och detta har också dokumenterats längs vägen i två skrifter och en film: ”Vi är inte bra på barn som Oscar” och ”Oscar visar vägen”. Båda skrifter finna att ladda ner och ligger också i dokumentationen från konferensen.

När tre behövs för samtal mellan två – att vara social och kommunikativ tolk
Jag berättade bland annat om sonens monologer och hur vi fick träna honom att föra dialog. MarteMeo metoden användes och personal från BUP kom hem till oss och filmade hela familjen när vi satt och fikade och samtalade.
Några filmer gjordes hemma hos oss- ca 10 min varje gång.
Vi skulle fånga ögonkontakt, sätta ord på det som gjordes, försöka rikta hans uppmärksamhet osv.
Sedan tittade vi vuxna på filmen tillsammans vid återbesök på BUP och samtalade om samtalet.
Det gav resultat men det är också något som har behövt mycket uppmärksamhet genom alla år.

Specialpedagog Lena Pettersson uttrycker det så klokt: När tre behövs för samtal mellan två – att vara en social och kommunikativ tolk. Många är de gånger då jag och sonen har gått igenom ett samtal i förväg eller ett telefonsamtal innan han ska ringa osv.
För honom har det alltid varit lättare att tala med någon som kan föra samtalet så att säga, som kan hålla det igång…

Rasten är ansträngande !
Jag minns en situation från sonens skoltid. Jag tror det var i åk 4. Tjejerna mot killarna leker gränsbrännboll.. Flickorna ropar: Kom och hjälp oss! Det gör han – kliver in och tar bollen, svingar iväg bollen med väldig kraft på en pojke och ”bränner honom” så att säga – MEN – han har tagit i för hårt och det var ju en lek tjejerna mot killarna, så killarna blir arga på honom !

Den här typen av situationer var svåra att avläsa– rasten var alltså ansträngande för honom, något som Lena Pettersson också framhåller att vi pedagoger måste tänka på. Precis tänker jag! När de andra eleverna hade kopplat av så hade han ansträngt sig!

Vilka roller har pedagoger under ”rasttid? Hur kan ”raster” se ut?

Inkluderande strategier
Idag har inkluderingsbegreppet breddats och det handlar inte bara om VAR en elev lär utan också om upplevelse av inkludering/ delaktighet osv.
Inkluderande strategier inbegriper att eleven involveras i en ständig dialog och samarbete för att finna möjliga vägar till delaktighet.
Lena Pettersson berättade om Oscars olika arbetsgrupper under skoldagen under veckan…osv.

Att inkludera ger barnen med AST bättre resultat både kunskapsmässigt och socialt, säger Inger Nilsson, forskare specialpedagogik.
Hon refererar till olika forskning och talar om autentisk inkludering att eleverna ska fungera ihop, att olikheter är normen och ses som en tillgång och att det finns en atmosfär i gruppen bland eleverna att det är OK att vara olika. Jag tänker att då ges eleverna  utrymme att lära OM varandra inte bara med och av…
Se en film med Inger Nilsson

Presentationsbild: Gunilla Almgren Bäck

Lösningar som är generella, flexibla och undanröjer hinder
Inom specialpedagogiken har man länge eftersträvat en förskjutning från perspektivet elever med svårigheter till elever i svårigheter eftersom det är här styrdokumenten vilar.

Dvs. att det är lärmiljön som påverkar förutsättningarna till lärande.

Att det är här man tittar först så att säga och finner lösningar i hur helheten kan formas för att så långt som möjligt hitta generella lösningar och flexibla lösningar (olikheter är normen). Det minimerar strategierna som vi behöver för att undanröja hinder för lärande .
Med IKT som verktyg har vi fler möjligheter vilket jag och Magnus Brungs gav exempel på under konferensen.

Specialundervisning – Hur kan den se ut?
Arbeta mer proaktivt istället för reaktivt med akuta särskiljande lösningar, men ibland behövs akuta lösningar och  i filmen
”Vi är inte bra på barn som Oscar” nämner Lena Pettersson att en kortsiktig akut lösning blev specialundervisning enskilt under två månader inför skolstarten.  Två förskollärare fick erbjudandet att stödja Oscar och verksamheten utgick från hans intressen.
Syftet var att att lära känna  Oscar.
Lägga upp dagen på olika sätt och utröna vad som passade bäst osv. Hur fungerar Oscar under dagar under en vecka, tider…Hur lär han sig osv. Alltså en intensiv period av specialundervisning i syfte att förstå sig på Oscar gjordes under förskoleklasstiden.
Utifrån denna kartlägging så lades sedan upp långsiktig lösning. Man funderade över vad i denna kartläggning som kunde överföras till arbetet i gruppen? (Läs mer om arbetet kring Oscar i skrifterna enligt ovan.)
Föredömligt väl använd tid och resurser tänker jag.
En faktor i bedömning som främjar inkludering är:  Beslutande som baseras på flera källor som visar hur lärandet
har sett ut under en lägre tidsperiod .

Camilla Husberg från Vänersborgs skoldatatek avslutade dagen med att berätta om tre elever som hon har arbetat med och där arbetet utgick ifrån elevernas intressen.
Det är verkligen ett härligt gäng att möta i detta nätverk!

Nästa Skoldatatekskonferens för västra Sverige
blir tisdagen den 24 april 08.30-16.00 på GR Utbildning, Gårdavägen 2 i Göteborg.
Tema: ADHD och möjligheter med IKT – Vad säger eleverna?

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 82 other followers

%d bloggers like this: