The big 5 kopplat till kunskapskraven åk 3 svenska – projekt digitalt berättande och boksamtal

Har nu kört igenom alla klasser fsk – åk 2 på ytterligare en skola i Mölndal – projekt Digitalt berättande och boksamtal
inspirerat av arbetssättet Att skriva sig till läsning där verktygen talsyntes och talböcker används.

Idag var det dags att möta arbetslagets pedagoger för uppföljning och en framåtsyftande utvärdering i Google Formulär.

Efter avstämning med rektor hade jag förberett seminarium som kopplar det som gjorts under besöken i klasserna till läroplanen, till forskning om talsyntes och Att skriva sig till läsning.
Förutom seminarium hade vi workshop för att utveckla kompetens kring digitalt berättande – vad, hur och varför verktygen kan, bör och skall användas. På skolan har de PC datorer och vi prövade möjligheter att berätta i bild och text. Det blev både webbresurser och Creaza osv.

Intressanta diskussioner utifrån vardagsnära arbete med eleverna och nya möjligheter som växer fram under tid som ges för reflektion. Sammanställning pågår…….

Kommentar idag från pedagog: ”Jag har gett upp att kunna alla detaljer med det tekniska, barnen kan ju och jag frågar dem… vi hjälps åt.”

Under dessa möten med pedagoger tas även förmågorna ”The big 5″  upp och här delar jag med mig av en sammanställning där förmågorna har kopplats till kunskapskraven i åk 3 svenska. Själva processen att sammanställa detta var värdefull – och diskussionerna som det gav upphov till…..

View this document on Scribd

Skoldatatek i utveckling & tillgängligt skriftspråk för alla

Under konferensen för västra Sveriges skoldatatek, på GRUtbildning i Göteborg den 6 februari, hade vi återigen temat
”skoldatatek i utveckling”.
För visst är det så att verksamheten utvecklas och förändras i takt med att bland annat IKT satsningar görs.
Skoldatateket är inte en statisk verksamhet utan under ständig utveckling.

Det är olika förutsättningar i olika kommuner och det går inte att kopiera en kommuns verksamhet rakt av till en annan, men man kan bli inspirerad av den och fortsätta det egna utvecklingsarbetet.

Framgångsfaktorer i skoldatatekets verksamhet är det systematiska kvalitetsarbetet vilket t.ex Stenungsund berättade om under konferensen i höstas.

Under konferensen den 6 februari lyftes bland annat följande fram
(se dokumentation nedan):

-Synliggör verksamheten och digitala verktyg med tillgänglig information
Inspireras av olika kommuners webbsidor genom att besöka skoldatatek.se http://www.skoldatatek.se/skoldatatek/skoldatatekisverige 

Mölndals skoldatatek har sen 2007 byggt upp ett rum Fronter med info från skoldatateket, men i samband med att Mölndals skolarena körde igång i höstas så har nu även Mölndal en webbsida som är offentlig. Direktlänk till skoldatateket är http://skoldatatekmolndal.weebly.com/  Sidan är under uppbyggnad.

-Synliggör kvalitén i verksamheten

-Koppla skoldatatekets insatser till forskning, beprövad erfarenhet och läroplanen

-Koppla skoldatatekets insatser till språkutvecklande sammanhang med digitala verktyg
Här berättade jag om projekt Digitalt berättande och boksamtal och Läsa med olika medier.
Digitalt berättande och boksamtal har utvecklats sen det skrevs i den länkade artikeln och jag arbetar med det inom Mölndals samarbetsprojekt med Göteborgs universitet. 

Exempel på arbetsmodeller gavs av både Kungsbacka och Mölndal, där bland annat vikten av att utveckla kompetenshöjande insatser på plats ute bland både pedagoger och elever lyftes fram.

Mölndals skoldatatek i utveckling i dokumentation nedan.
Övrig dokumentation från konferensen finns här.

Nästa konferens är den 21 maj på GRUtbildning i Göteborg !
Läs mer om skoldatatek på Specialpedagogiska skolmyndighetens webbsida  och på skoldatatek.se

View this document on Scribd

Att möta pedagogerna och eleverna tillsammans ute i verksamheterna – ett sätt att bedriva skolutveckling.

En vardagsberättelse från skolans värld med yngre elever i grundskolan. 

Inför uppföljning med erfarenhetsutbyte, handledning och lärande samtal, möter jag pedagoger och elever i verksamheten.

Jag håller lektioner med klass och/eller möter ”elev i behov av särskilt stöd” och ger pedagogerna utrymme och tid för eftertanke direkt i verksamheten.

Det ger pedagogerna möjlighet att observera, reflektera och samtidigt lära och pröva IKT verktyg tillsammans med barnen och se olika arbetssätt som kan möjliggöra ökat lärande och delaktighet. Det ger trovärdighet, för oss samman i gemensamma erfarenheter som vi sen kan utgå ifrån.
Det ger mig värdefulla insikter i pedagogernas vardag.

Häromveckan när jag var ute i åk 1 med arbetet ”Digitalt berättade och boksamtal” (Att skriva sig till läsning) gick jag som vanligt igenom talsyntes med alla barnen och talböcker visades, vi lyssnade, reflekterade och samtalade. Då säger en av pedagogerna:

”Det här är så mycket bättre än att gå på kurs. Det är så svårt när jag själv ska omsätta det jag suttit och lyssnat på.” Dessutom kan barnen verktygen också och de har fått en struktur för arbetet.

Idag har jag mött två elever och en lärare. 

En elev med autism och med mycket hög kompetens på många områden.
Aktiv, energisk, initiativrik osv.

Vi skulle arbeta med iPad:

Jag var förberedd med en struktur som bl.a. innefattade: känsla av sammanhang, möjlighet att påverka och vara delaktig.

Vilka är vi här idag?  Presentationer av oss själva gjorde vi i appen Ritprata. Jag ritade hur min familj såg ut och de gjorde detsamma. Så vi ritade och pratade. Barnen såg mäkta stolta ut när det blev så tydligt. Visuell kommunikation avlastar arbetsminnet och barnen får en överblick.

Allt som vi gjorde tog vi skärmdumpar (kort på skärmen) på, för tanken var att i slutet av passet så skulle barnen få sätta ord på vad de hade varit med om – sammanfatta.

Sen gick vi över till att prata om hur vi kände oss idag. Jag hade förberett en kommunikationskarta i appen Soundingboard med 4 bilder på känslor. Bilderna hade jag tagit från iPicto appen.
Alla tryckte på bilden GLAD… Samtal : Hur känns det? När är du glad? Osv.
Barnen ges möjligheter att utveckla sin jaguppfattning / självkännedom vilket är av stor betydelse för att fungera ihop med andra och leva sig in i en annan persons känsla osv. Det finns olika aspekter på det t.ex. tankejaget: vad är jag bra på, känslojaget t.ex att kunna styra sina känslor osv. Med kommunikationskartor som stöd i samtalet hjälper man barnen att utveckla samspelsfärdigheter där grunden är att uppmärksamma varandra, vilket IKT kan bidra till på flera sätt.

Även denna gången tog vi en skärmdump på bilderna….

Vi lyssnade på en kort saga som en annan elev tidigare hade läst in i appen My Story.
Muntligt berättande är ett effektivt sätt för att utveckla språket – nyckeln till lärande och gemenskap.
En av eleverna ville rita en speciell figur. Det gjordes i appen My Story.
Jag föreslog att vi kunde ha den om bakgrund i Puppet Pals.
Det tyckte eleverna var en bra idé så den appen skulle vi testa efter rasten, men….

 Så hände det något och eleven hamnade i en ”återvändsgränd” (hittar ingen utväg, strategi)
Oron arbetades upp…” du tog bort min bild”
Aj då, ja den var borta….Jag hann inte med att se hur det gick till !

”Du tog bort min bild!!” Händerna knyts och eleven stirrar på mig….

-Det går att ordna säger jag lugnt– jag kan måla om den och fundera på vad jag gjorde för fel medan du är ute en stund med XX. OK?

Han tittar och låter den knutna handen landa mjukt på min arm.

-OK.

Jag fixar till det och funderar på hur bilden kunde försvinna… Efter rasten kommer eleven inrusande i personalrummet.

-Har du fixat det?
-Ja, men du får godkänna det.

Eleven tittar och säger.
-Ja. Men här skulle det vara brun färg!

-Ok, du kan det bättre än mig…

Eleven fixar till det, vi tar en skärmdump på bilden och lägger in den som bakgrund i Puppet Pals. Sen tar jag kort på eleverna som de ska ha med i filmen och vips så kan de öva kommunikation och samarbete när de kort förbereder och spelar in sin berättelse.
Turtagningen får jag och pedagogen varsamt vägleda dem i.

När filmen sen spelas upp så lyser det ur bådas ögon, så stolta är de över sitt arbete.
Det är något visst att få vara med själv i filmerna.

Vi tar en skärmdump på en bild i filmen.

Ruzzle (alfabetspel) övar vi med en kort stund. Eleven säger att tidtagningen är jobbig så vi tar bort ljudet till att börja med, men avbryter efter en kort stund.

Nu är det en stund kvar till lunchen och vi börjar att sammanfatta i appen BookCreator.

Skärmdumparna hämtas in i boken från fotomappen. Barnen sammanfattar och sätter ord på sitt lärande och vad vi har gjort under förmiddagen. Vi skickar boken till iBooks och när de öppnar sin digitala bok så är ögonen uppspärrade av förtjusning och glädje.

Tänk att få visa detta för sina klasskamrater och andra kanske…

Utbytte sen tankar med pedagog och rektor och bestämde lite inför de kommande gångerna. Ser mycket fram emot detta fortsatta arbete.

Efter dessa möten ute på skolan med pedagog(er) / elever tillsammans så ska vi följa upp med arbetslaget. Då har vi många erfarenheter tillsammans och pedagogerna har också fått se att vi alla ibland hamnar i liknande lägen och hur vi då tillsammans hela tiden strävar efter att göra det allra bästa vi kan. Återvändsgränder / inre kaos går inte alltid att förutse – men i bemötandet finns en värme och en bekräftelse av barnen …

En bild som stannar kvar är när eleven slänger sig om halsen på pedagogen och kramar riktigt hårt och säger:

-Jag älskar dig!

Boksamtal som grund för digitalt berättande -Utvecklingsarbete skoldatatek och bibliotek i samverkan – åk 1-2

View this document on Scribd

När barnen skriver sig till läsning är samarbetet centralt!
Artikeln handlar om ett utvecklingsarbete där skoldatateket i Mölndal samverkar med
skolbibliotek och Mölndals Stadsbibliotek.
Vi besöker åk 1-2. Vi har boksamtal och ser på olika slags böcker, barnen lär sig hantera talsyntes och samarbetar sedan i arbetet med texterna……/Artikel i Datorn i Utbildningen nr 2, 2012

Guldäpplejuryns särskilda pris 2011 – Artikel i MölndalsPosten 2011

Jag tycker det är härligt med fokus på specialpedagogik & IKT – kanske äntligen kan fokusförskjutningen på specialpedagogik bli tydligare.  Undervisningen ska anpassas till eleverna – inte tvärtom!
Artikel i MölndalsPosten 19 oktober 2011

Specialpedagogiska perspektiv

Skolinspektionens rapport om elever i läs- och skrivsvårigheter

Intervjuad

Jag har blivit intervjuad av Fredrik Kohlberg på Svensk Talteknologi

Här kommer ett utdrag från intervjun:

Jag är på väg till Gunilla Almgren Bäck och GRUtbildning i Göteborg men kommer plötsligt på att jag har satt kurs mot Mölndal! Det var väl inte det som var bestämt. Jag stannar till i en bussficka och ringer Gunilla för att bara få platsen bekräftad.

- Nej, idag är jag inte i Mölndal. Väl framme så möts jag av Gunilla och ett brett leende. Jag visas runt i GRUtbildnings Läromedels- och IKT utställning. Kaffet är på väg och det är dags för lite frågor!

 Kan du berätta lite om din bakgrund och hur länge du har arbetat i Mölndal?

Jag är utbildad specialpedagog och har en påbyggnadsutbildning i kommunikation ”tal och språksvårigheter”. Jag har även gått kurser i neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Gunilla berättar vidare att hon har arbetat många år i Mölndal. – Ska jag säga hur många? – Det är väldigt många! -85 började jag, säger Gunilla. Jag har arbetat inom grundskolan. Den specialpedagogiska utbildningen var hon färdig med -96 och påbyggnadsutbildningen 2006.

Hon berättar att hon fick två projektuppdrag ht 2007. – Jag skulle bygga upp ett skoldatatek som lades under Utvecklingsenheten i Mölndal. Skoldatatekens huvuduppgift är att göra skriftspråket tillgängligt med hjälp av olika digitala lärverktyg. Det andra uppdraget var att driva SkoldatateksNavet för västra Sverige på GR-utbildning. Navet skulle vara som en förlängd arm från Specialpedagogiska Skolmyndigheten för att stödja de kommuner i västra Sverige som ville starta skoldatatek och som sökte pengar från SPSM för att starta. Syftet var också att driva kompetensutveckling för skoldatateksverksamheten i västra Sverige. Navet i samverkan med SPSM kom en bra bit på väg för idag har ett 40-tal kommuner av 62 i västra Sverige skoldatateksverksamhet.

Vid årsskiftet upphörde Navet, men Gunilla fortsätter med konferenser med kompetensutveckling för skoldatatek eller liknande verksamhet i västra Sverige. Hon arbetar också med processutbildningen Elevdatorer och specialpedagogik på GRUtbildning. Dessutom anställd i Mölndal på Utvecklingsenheten.

Vilken är din huvuduppgift i Mölndal?

- Mina huvuduppdrag i Mölndal är å ena sidan att driva och utveckla skoldatateksverksamheten och det andra är att finnas med i teamet som stödjer skolorna i förändringsarbetet med digitala lärverktyg. Att förena specialpedagogisk kompetens med digital kompetens kopplat till LGR 11. Mölndal utvidgar nu IKT-piloten som pågått läsåret 10/11, till en satsning med digitala lärverktyg och under en 3-årsperiod kommer åk 1, 4 och 7 förses med digitala lärverktyg i kombination med kompetensutveckling.

Vilka digitala lärverktyg har ni i Mölndal?

När det gäller digitala lärverktyg för ett tillgängligt skriftspråk har vi talsyntesen ClaroRead Plus för PC och WordRead Plus för Mac, båda med serviceavtal. Easy Reader, Stava Rex, Spell Right, ABC på PC, ClaroLingo och olika tankekartsprogram etc.

Hur tänker du kring digitala lärverktyg i skolan?

- Tillgängligheten är viktig, säger Gunilla och att verktygen används i förebyggande syfte – ex är talsyntesen ett verktyg för alla elever vid läs- och skrivinlärning. Vi har kommunlicens på talsyntesen vilket innebär att den finns inlagd på alla datorer inom Barn och utbildningsförvaltningen.

Gunilla menar att talsyntesen ska finnas naturligt i lärmiljön och därmed avdramatiseras det hela för de elever som behöver den för att överbrygga läs- och skrivsvårigheter. . – Det är viktigt att digitala lärverktyg sätts i ett pedagogiskt sammanhang. Hon berättar att Mölndal har startat ett projekt tillsammans med biblioteken, där de har boksamtal med elever i de lägre skolåren och där Gunilla medverkar tillsammans med en bibliotekarie vid dessa tillfällen.

-Jag visar talsyntesen och eleverna provar den och gör olika personliga inställningar. Vi säger att datorn kan prata och jämför den med en robot. Vi utgår från böcker som finns som serie för att eleverna ska känna igen personerna, temat och miljön. Bibliotekarien visar ”vanliga”böcker och jag visar minneskort eller cd-skiva och säger att detta är också böcker! Allt mynnar sedan ut i hur en berättelse kan skrivas och byggas upp. Eleverna skriver berättelser och har talsyntesen till hjälp. Sedan kombinerar vi text, bild och ljud med programmet Creaza etc. I Creaza kan man skapa serier med bakgrunder, figurer och text i pratbubblor osv. Eftersom man kan markera text inne i programmet så kan talsyntesen läsa upp det som står där.

Det är viktigt att programmen är tillgängliga såväl auditivt som visuellt. Min utgångspunkt är att man även ska kunna ”läsa med öronen”! Jag tänker lärmiljön som ett stort gummiband som ska töjas ut så mycket som det bara går för att inkludera eleverna. Skolan ska utformas utifrån att olikheter tänks in från början!

Har du några lärande exempel?

I de klasser där vi nu har IKT piloten med en dator per elev berättar klasslärare i åk 1 och 2 vilka framsteg eleverna gör i läs- och skrivutvecklingen när de använder en talsyntes. Ex. berättar de: Eleverna bearbetar och redigerar tillsammans mycket mer nu innan läraren ger återkoppling. De lyssnar flera gånger. Stavning fokuserar de inte så mycket när de är mitt uppe i skapandet av texten, men sen när de lyssnar igenom.

Har du några visioner över hur det ska se ut i Mölndal om 5 år när det gäller digitala lärverktyg?

Jag är mycket glad över den IKT satsning som vi nu står inför i Mölndal. Att det specialpedagogiska perspektivet finns med även när det gäller ”andra digitala lärverktyg” och inte bara de verktyg som jag arbetar med inom Skoldatateksverksamheten. Jag hoppas också att alla pedagoger i Mölndal känner till vilka verktyg som finns för att göra skriftspråket tillgängligt. Att den digitala kompetensen ökar där man ser möjligheter för en tillgänglig inkluderande utbildning.

Önskefråga. Vilken typ av digitala lärverktyg skulle du vilja se och vilka funktioner skulle den i så fall ha?

Idag finns så många möjligheter till kommunikation, samarbete och lärande när det gäller digitala lärverktyg så önskan ligger främst kring förhållningssätt när det gäller att tänka in barns olikheter från början och därmed tillgänglig utbildning.

http://www.svensktalteknologi.se/?pge_id=55

Fredrik Kohlberg

Svensk TalTeknologi AB

http://www.svensktalteknologi.se/

Verksamhet och lärverktyg /skoldatateket

Mölndals skoldatatek – skolbesök vt2011

På måndag den 10 januari är det dags för årets första skolbesök.
Innehållet är en presentation av  skoldatatekets verksamhet och lärverktyg samt att informera om det utökade samarbetet med Mölndals Stadsbibliotek. Därefter blir det workshop.

Ser verkligen fram emot detta !

Tillgängligt skriftspråk

Idag är det inte en fråga OM att använda Digitala lärverktyg (för att överbrygga ex . läs -och skrivsvårigheter) eller inte, utan HUR vi bäst ska göra det .

För att eleven ska uppnå goda studieresultat och nå målen behöver eleven – när det gäller skriftspråket:
• Förstå språket – varje ämne har sin vokabulär
• Reflektera över det egna tänkandet tillsammans med andra
• Använda digitala lärverktyg som underlättar studierna – Fokus på lärandet !

Detta är tre ”huvudverktyg” vi har att utgå ifrån. Sen måste man inom varje del tillsammans diskutera hur man arbetar med det, och varför.

Ex.
Hur arbetar vi med läsförståelsestrategier, och varför.
Hur arbetar vi med talsyntes, och varför.

Om skoldatateksverksamhet

Här kommer jag att dela med mig av uppstart och utveckling av Mölndals Skoldatatek som startade hösten 2007. Skoldatateket ingår i Utvecklingsenheten – som bland annat har en samordnande funktion kring kompetensutveckling och skolutveckling.