Skoldatatek i utveckling & tillgängligt skriftspråk för alla

Under konferensen för västra Sveriges skoldatatek, på GRUtbildning i Göteborg den 6 februari, hade vi återigen temat
”skoldatatek i utveckling”.
För visst är det så att verksamheten utvecklas och förändras i takt med att bland annat IKT satsningar görs.
Skoldatateket är inte en statisk verksamhet utan under ständig utveckling.

Det är olika förutsättningar i olika kommuner och det går inte att kopiera en kommuns verksamhet rakt av till en annan, men man kan bli inspirerad av den och fortsätta det egna utvecklingsarbetet.

Framgångsfaktorer i skoldatatekets verksamhet är det systematiska kvalitetsarbetet vilket t.ex Stenungsund berättade om under konferensen i höstas.

Under konferensen den 6 februari lyftes bland annat följande fram
(se dokumentation nedan):

-Synliggör verksamheten och digitala verktyg med tillgänglig information
Inspireras av olika kommuners webbsidor genom att besöka skoldatatek.se http://www.skoldatatek.se/skoldatatek/skoldatatekisverige 

Mölndals skoldatatek har sen 2007 byggt upp ett rum Fronter med info från skoldatateket, men i samband med att Mölndals skolarena körde igång i höstas så har nu även Mölndal en webbsida som är offentlig. Direktlänk till skoldatateket är http://skoldatatekmolndal.weebly.com/  Sidan är under uppbyggnad.

-Synliggör kvalitén i verksamheten

-Koppla skoldatatekets insatser till forskning, beprövad erfarenhet och läroplanen

-Koppla skoldatatekets insatser till språkutvecklande sammanhang med digitala verktyg
Här berättade jag om projekt Digitalt berättande och boksamtal och Läsa med olika medier.
Digitalt berättande och boksamtal har utvecklats sen det skrevs i den länkade artikeln och jag arbetar med det inom Mölndals samarbetsprojekt med Göteborgs universitet. 

Exempel på arbetsmodeller gavs av både Kungsbacka och Mölndal, där bland annat vikten av att utveckla kompetenshöjande insatser på plats ute bland både pedagoger och elever lyftes fram.

Mölndals skoldatatek i utveckling i dokumentation nedan.
Övrig dokumentation från konferensen finns här.

Nästa konferens är den 21 maj på GRUtbildning i Göteborg !
Läs mer om skoldatatek på Specialpedagogiska skolmyndighetens webbsida  och på skoldatatek.se

View this document on Scribd

Inkluderande strategier – fokus på AST under västra Sveriges skoldatatekskonferens

Senaste skoldatatekskonferensen för västra Sverige ägde rum på GRUtbildning i Göteborg 6 februari 2012 och temat denna gången var: Utveckla inkluderande strategier bland annat genom IKT – autismspektrum

All dokumentation finns på www.grkom.se/skoldatatek. Här finns också en del referensmaterial från konferensen.

Autismspektrumtillstånd (AST) innebär att minst två av följande funktioner är nedsatta:

Personer med AST kan också ha avvikelser när det gäller sinnesintryck och det är mycket viktigt att kartlägga och respektera de perceptionsavvikelser som många barn med AST kan ha. Den individuella variationen är stor och kan ändras med ålder.

Konferensen hade fokus på individuella aspekter av AST och elever i grundskolan.

Individuella aspekter av AST
Jag berättade om min son som har Asperger.
Han är nu precis fyllda 19 år och med hans tillåtelse berättade jag om kriterierna för AST (enligt ovan) och hur dessa kan ta sig uttryck i verkligheten alltifrån 3 års ålder fram till idag.

Fler bilder fick deltagarna genom att höra om en kille som har följts genom hela skolgången – Oscar – som också har diagnosen Asperger. Specialpedagog Lena Pettersson berättade tillsammans med mamma Ulrika om strategier under hans skolgång och detta har också dokumenterats längs vägen i två skrifter och en film: ”Vi är inte bra på barn som Oscar” och ”Oscar visar vägen”. Båda skrifter finna att ladda ner och ligger också i dokumentationen från konferensen.

När tre behövs för samtal mellan två – att vara social och kommunikativ tolk
Jag berättade bland annat om sonens monologer och hur vi fick träna honom att föra dialog. MarteMeo metoden användes och personal från BUP kom hem till oss och filmade hela familjen när vi satt och fikade och samtalade.
Några filmer gjordes hemma hos oss- ca 10 min varje gång.
Vi skulle fånga ögonkontakt, sätta ord på det som gjordes, försöka rikta hans uppmärksamhet osv.
Sedan tittade vi vuxna på filmen tillsammans vid återbesök på BUP och samtalade om samtalet.
Det gav resultat men det är också något som har behövt mycket uppmärksamhet genom alla år.

Specialpedagog Lena Pettersson uttrycker det så klokt: När tre behövs för samtal mellan två – att vara en social och kommunikativ tolk. Många är de gånger då jag och sonen har gått igenom ett samtal i förväg eller ett telefonsamtal innan han ska ringa osv.
För honom har det alltid varit lättare att tala med någon som kan föra samtalet så att säga, som kan hålla det igång…

Rasten är ansträngande !
Jag minns en situation från sonens skoltid. Jag tror det var i åk 4. Tjejerna mot killarna leker gränsbrännboll.. Flickorna ropar: Kom och hjälp oss! Det gör han – kliver in och tar bollen, svingar iväg bollen med väldig kraft på en pojke och ”bränner honom” så att säga – MEN – han har tagit i för hårt och det var ju en lek tjejerna mot killarna, så killarna blir arga på honom !

Den här typen av situationer var svåra att avläsa– rasten var alltså ansträngande för honom, något som Lena Pettersson också framhåller att vi pedagoger måste tänka på. Precis tänker jag! När de andra eleverna hade kopplat av så hade han ansträngt sig!

Vilka roller har pedagoger under ”rasttid? Hur kan ”raster” se ut?

Inkluderande strategier
Idag har inkluderingsbegreppet breddats och det handlar inte bara om VAR en elev lär utan också om upplevelse av inkludering/ delaktighet osv.
Inkluderande strategier inbegriper att eleven involveras i en ständig dialog och samarbete för att finna möjliga vägar till delaktighet.
Lena Pettersson berättade om Oscars olika arbetsgrupper under skoldagen under veckan…osv.

Att inkludera ger barnen med AST bättre resultat både kunskapsmässigt och socialt, säger Inger Nilsson, forskare specialpedagogik.
Hon refererar till olika forskning och talar om autentisk inkludering att eleverna ska fungera ihop, att olikheter är normen och ses som en tillgång och att det finns en atmosfär i gruppen bland eleverna att det är OK att vara olika. Jag tänker att då ges eleverna  utrymme att lära OM varandra inte bara med och av…
Se en film med Inger Nilsson

Presentationsbild: Gunilla Almgren Bäck

Lösningar som är generella, flexibla och undanröjer hinder
Inom specialpedagogiken har man länge eftersträvat en förskjutning från perspektivet elever med svårigheter till elever i svårigheter eftersom det är här styrdokumenten vilar.

Dvs. att det är lärmiljön som påverkar förutsättningarna till lärande.

Att det är här man tittar först så att säga och finner lösningar i hur helheten kan formas för att så långt som möjligt hitta generella lösningar och flexibla lösningar (olikheter är normen). Det minimerar strategierna som vi behöver för att undanröja hinder för lärande .
Med IKT som verktyg har vi fler möjligheter vilket jag och Magnus Brungs gav exempel på under konferensen.

Specialundervisning – Hur kan den se ut?
Arbeta mer proaktivt istället för reaktivt med akuta särskiljande lösningar, men ibland behövs akuta lösningar och  i filmen
”Vi är inte bra på barn som Oscar” nämner Lena Pettersson att en kortsiktig akut lösning blev specialundervisning enskilt under två månader inför skolstarten.  Två förskollärare fick erbjudandet att stödja Oscar och verksamheten utgick från hans intressen.
Syftet var att att lära känna  Oscar.
Lägga upp dagen på olika sätt och utröna vad som passade bäst osv. Hur fungerar Oscar under dagar under en vecka, tider…Hur lär han sig osv. Alltså en intensiv period av specialundervisning i syfte att förstå sig på Oscar gjordes under förskoleklasstiden.
Utifrån denna kartlägging så lades sedan upp långsiktig lösning. Man funderade över vad i denna kartläggning som kunde överföras till arbetet i gruppen? (Läs mer om arbetet kring Oscar i skrifterna enligt ovan.)
Föredömligt väl använd tid och resurser tänker jag.
En faktor i bedömning som främjar inkludering är:  Beslutande som baseras på flera källor som visar hur lärandet
har sett ut under en lägre tidsperiod .

Camilla Husberg från Vänersborgs skoldatatek avslutade dagen med att berätta om tre elever som hon har arbetat med och där arbetet utgick ifrån elevernas intressen.
Det är verkligen ett härligt gäng att möta i detta nätverk!

Nästa Skoldatatekskonferens för västra Sverige
blir tisdagen den 24 april 08.30-16.00 på GR Utbildning, Gårdavägen 2 i Göteborg.
Tema: ADHD och möjligheter med IKT – Vad säger eleverna?

Nätverket IKT och specialpedagogik i västra Sverige

”Nätverket IKT och specialpedagogik i västra Sverige”

Den 8 mars gick årets första konferens för västra Sveriges Skoldatatek av stapeln.
Nya förutsättningar gäller eftersom ”Navet för västra Sveriges skoldatatek”  inte längre har ekonomiskt stöd,
men vi kör vidare under arbetsnamnet Nätverket IKT och specialpedagogik i västra Sverige.

Nätverket är för kommuner som har skoldatatek eller liknande verksamhet och arbetar med att utveckla inkluderande lärmiljöer och tillgängligt skriftspråk.

Det känns mycket roligt att det var en sådan uppslutning och det inspirerar verkligen till en fortsättning.

Konferensen inleddes med en genomgång av inriktningen på den fortsatta kompetensutvecklingen, och följdes sedan av inspiration och erfarenheter gjorda i London på BETT mässan och under skolbesök.

Appar är av stort intresse och en lista över var man kan leta vidare visades, men det här har vi verkligen anledning att återkomma till – intresset är stort kan jag se i konferensens utvärdering.

Vi hann med mer – bland annat gjorde vi också en djupdykning i SPSM:s rapport:

UTVÄRDERING AV SKOLDATATEKENS EFFEKTER – RAPPORT / SPSM 2010

Syftet med SPSM:s utvärderingen var bland annat att få kunskap om vilka effekter skoldatatek och skoldatateksliknande verksamheter har för elevers måluppfyllelse. Några exempel:

•Positiv men ojämn påverkan för elevens måluppfyllelse.
•Mer effekt för elever med läs- och skrivsvårigheter…
•Ökad självständighet för eleven i skolarbetet
•Inkluderande effekt

Åk 5 – för sent!
Enligt  rapporten är det vanligast att digitala lärverktyg för ett tillgängligt skriftspråk sätts in i åk 5 !
En sen insats tycker de intervjuade skoldatateken. Jag kan bara hålla med!
TIdiga åtgärder är angelägna och i det sammanhanget tänker jag även in digitala lärverktyg.

Om åtgärder sätts in under första och andra skolåret kan det leda till att 80% av de som har det svårt med läsningen når upp till normal läsförmåga, medan endast 10-15 % når normal läsförmåga om åtgärderna sätts in under femte skolåret eller senare.
( Höien 2007) (Barn läser och skriver av Louise Bjar & Astrid Frylmark)

Skoldatatekets insatser bör ha fokus på att förebygga.

Digitala lärverktyg för ett tillgängligt skriftspråk handlar om att:
•Förebygga
•Överbrygga
•Utveckla    ….för alla elever!

Om ex.  talsyntes finns naturligt i arbetsmiljön och ses som ett lärverktyg för alla elever bidrar det till ökad acceptans då den kan komma att behöva användas för att överbrygga lässvårigheter. Det blir avdramatiserat, tänker jag.

I Mölndal har jag och en bibliotekarie kört igång ett projekt för åk 1-3. Vi har börjat med  åk 2 klasser. Projektet kallas:
Digitalt berättade utifrån boksamtal och 5 nyckelstrategier för ett lärande arbetssätt.
Talsyntes används ….- jag får berätta mer i ett annat blogginlägg.

Nästa konferens är på GR Utbildning i Göteborg onsdagen den 25 maj.

www.grkom.se/skoldatatek