Intervjuad

Jag har blivit intervjuad av Fredrik Kohlberg som vid detta tillfälle arbetade på  Svensk Talteknologi.

Här kommer ett utdrag från intervjun:

Jag är på väg till Gunilla Almgren Bäck och GRUtbildning i Göteborg men kommer plötsligt på att jag har satt kurs mot Mölndal! Det var väl inte det som var bestämt. Jag stannar till i en bussficka och ringer Gunilla för att bara få platsen bekräftad.

– Nej, idag är jag inte i Mölndal. Väl framme så möts jag av Gunilla och ett brett leende. Jag visas runt i GRUtbildnings Läromedels- och IKT utställning. Kaffet är på väg och det är dags för lite frågor!

 Kan du berätta lite om din bakgrund och hur länge du har arbetat i Mölndal?

Jag är utbildad specialpedagog och har en påbyggnadsutbildning i kommunikation ”tal och språksvårigheter”. Jag har även gått kurser i neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Gunilla berättar vidare att hon har arbetat många år i Mölndal. – Ska jag säga hur många? – Det är väldigt många! -85 började jag, säger Gunilla. Jag har arbetat inom grundskolan. Den specialpedagogiska utbildningen var hon färdig med -96 och påbyggnadsutbildningen 2006.

Hon berättar att hon fick två projektuppdrag ht 2007. – Jag skulle bygga upp ett skoldatatek som lades under Utvecklingsenheten i Mölndal. Skoldatatekens huvuduppgift är att göra skriftspråket tillgängligt med hjälp av olika digitala lärverktyg. Det andra uppdraget var att driva SkoldatateksNavet för västra Sverige på GR-utbildning. Navet skulle vara som en förlängd arm från Specialpedagogiska Skolmyndigheten för att stödja de kommuner i västra Sverige som ville starta skoldatatek och som sökte pengar från SPSM för att starta. Syftet var också att driva kompetensutveckling för skoldatateksverksamheten i västra Sverige. Navet i samverkan med SPSM kom en bra bit på väg för idag har ett 40-tal kommuner av 62 i västra Sverige skoldatateksverksamhet.

Vid årsskiftet upphörde Navet, men Gunilla fortsätter med konferenser med kompetensutveckling för skoldatatek eller liknande verksamhet i västra Sverige. Hon arbetar också med processutbildningen Elevdatorer och specialpedagogik på GRUtbildning. Dessutom anställd i Mölndal på Utvecklingsenheten.

Vilken är din huvuduppgift i Mölndal?

– Mina huvuduppdrag i Mölndal är å ena sidan att driva och utveckla skoldatateksverksamheten och det andra är att finnas med i teamet som stödjer skolorna i förändringsarbetet med digitala lärverktyg. Att förena specialpedagogisk kompetens med digital kompetens kopplat till LGR 11. Mölndal utvidgar nu IKT-piloten som pågått läsåret 10/11, till en satsning med digitala lärverktyg och under en 3-årsperiod kommer åk 1, 4 och 7 förses med digitala lärverktyg i kombination med kompetensutveckling.

Vilka digitala lärverktyg har ni i Mölndal?

När det gäller digitala lärverktyg för ett tillgängligt skriftspråk har vi talsyntesen ClaroRead Pro för PC och WordRead Plus för Mac, båda med serviceavtal. Easy Reader, Stava Rex, Spell Right, ABC på PC och olika tankekartsprogram etc.

2013: Numera har Mölndal för PC: ClaroRead Pro, Stava Rex, Spell Right, EasyReader och BookShelf. För mac har Mölndal WordRead plus, Stava Rex och Spell Right, talboksläsare gratisprogrammet Emerson Reader. Mölndal har serviceavtal på alla program utom Easy Reader och Emerson Reader.

Hur tänker du kring digitala lärverktyg i skolan?

– Tillgängligheten är viktig, säger Gunilla och att verktygen används i förebyggande syfte – ex är talsyntesen ett verktyg för alla elever vid läs- och skrivinlärning. Vi har kommunlicens på talsyntesen vilket innebär att den finns inlagd på alla datorer inom Barn och utbildningsförvaltningen.

Gunilla menar att talsyntesen ska finnas naturligt i lärmiljön och därmed avdramatiseras det hela för de elever som behöver den för att överbrygga läs- och skrivsvårigheter. . – Det är viktigt att digitala lärverktyg sätts i ett pedagogiskt sammanhang. Hon berättar att Mölndal har startat ett projekt tillsammans med biblioteken, där de har boksamtal med elever i de lägre skolåren och där Gunilla medverkar tillsammans med en bibliotekarie vid dessa tillfällen.

-Jag visar talsyntesen och eleverna provar den och gör olika personliga inställningar. Vi säger att datorn kan prata och jämför den med en robot. Vi utgår från böcker som finns som serie för att eleverna ska känna igen personerna, temat och miljön. Bibliotekarien visar ”vanliga”böcker och jag visar minneskort eller cd-skiva och säger att detta är också böcker! Allt mynnar sedan ut i hur en berättelse kan skrivas och byggas upp. Eleverna skriver berättelser och har talsyntesen till hjälp. Sedan kombinerar vi text, bild och ljud med programmet Creaza etc. I Creaza kan man skapa serier med bakgrunder, figurer och text i pratbubblor osv. Eftersom man kan markera text inne i programmet så kan talsyntesen läsa upp det som står där.

Det är viktigt att programmen är tillgängliga såväl auditivt som visuellt. Min utgångspunkt är att man även ska kunna ”läsa med öronen”! Jag tänker lärmiljön som ett stort gummiband som ska töjas ut så mycket som det bara går för att inkludera eleverna. Skolan ska utformas utifrån att olikheter tänks in från början!

Har du några lärande exempel?

I de klasser där vi nu har IKT piloten med en dator per elev berättar klasslärare i åk 1 och 2 vilka framsteg eleverna gör i läs- och skrivutvecklingen när de använder en talsyntes. Ex. berättar de: Eleverna bearbetar och redigerar tillsammans mycket mer nu innan läraren ger återkoppling. De lyssnar flera gånger. Stavning fokuserar de inte så mycket när de är mitt uppe i skapandet av texten, men sen när de lyssnar igenom.

Har du några visioner över hur det ska se ut i Mölndal om 5 år när det gäller digitala lärverktyg?

Jag är mycket glad över den IKT satsning som vi nu står inför i Mölndal. Att det specialpedagogiska perspektivet finns med även när det gäller ”andra digitala lärverktyg” och inte bara de verktyg som jag arbetar med inom Skoldatateksverksamheten. Jag hoppas också att alla pedagoger i Mölndal känner till vilka verktyg som finns för att göra skriftspråket tillgängligt. Att den digitala kompetensen ökar där man ser möjligheter för en tillgänglig inkluderande utbildning.

Önskefråga. Vilken typ av digitala lärverktyg skulle du vilja se och vilka funktioner skulle den i så fall ha?

Idag finns så många möjligheter till kommunikation, samarbete och lärande när det gäller digitala lärverktyg så önskan ligger främst kring förhållningssätt när det gäller att tänka in barns olikheter från början och därmed tillgänglig utbildning.

http://www.svensktalteknologi.se/?pge_id=55

Fredrik Kohlberg

Svensk TalTeknologi AB

http://www.svensktalteknologi.se/

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s