När barnen skriver sig till läsning är samarbetet centralt!
Artikeln handlar om ett utvecklingsarbete där skoldatateket i Mölndal samverkar med
skolbibliotek och Mölndals Stadsbibliotek.
Vi besöker åk 1-2. Vi har boksamtal och ser på olika slags böcker, barnen lär sig hantera talsyntes och samarbetar sedan i arbetet med texterna……/Artikel i Datorn i Utbildningen nr 2, 2012
10 Maj
Boksamtal som grund för digitalt berättande -Utvecklingsarbete skoldatatek och bibliotek i samverkan – åk 1-2
28 Mar
En spaning kring talsyntes och dess olika funktioner
Datorn i Utbildningen nr 8, 2011
Nytt sedan artikeln skrevs i Datorn i Utbildningen nr 8, 2011
Ny version av ClaroRead talsyntes kommer under 2012
På BETT mässan visade SvenskTalteknologi ClaroRead 6.0 som kommer under 2012 enligt företaget.
Denna version kommer att ha en avseevärt förbättrad ordprediktions funktion jämfört med tidigare version.
Man kan välja kategorier t.ex. Phonetic.
När man då ska skriva t.ex. knife och stavar med n i början så får man ändå upp förslaget knife.
Det räcker att man kan några av ljuden i ordet och gör en asterix för överhoppade ljud (så som i SAOL appen eller i CD ord-talsyntes) så får man upp förslag på ord.
Även ordprediktion inom olika ämnen kan väljas för ökad träffsäkerhet osv..
Antal förlag på ord kan nu också väljas ( idag låst till 5 ord) m.m.
Den nya versionen har en översättningsfunktion så att man kan peka på ord och få dem översatta med uppläsning.
Fraser kan översättas och läsas upp om man har internetuppkoppling.
7 Mar
Inkluderande strategier – fokus på AST under västra Sveriges skoldatatekskonferens
Senaste skoldatatekskonferensen för västra Sverige ägde rum på GRUtbildning i Göteborg 6 februari 2012 och temat denna gången var: Utveckla inkluderande strategier bland annat genom IKT – autismspektrum
All dokumentation finns på www.grkom.se/skoldatatek. Här finns också en del referensmaterial från konferensen.
Autismspektrumtillstånd (AST) innebär att minst två av följande funktioner är nedsatta:
Personer med AST kan också ha avvikelser när det gäller sinnesintryck och det är mycket viktigt att kartlägga och respektera de perceptionsavvikelser som många barn med AST kan ha. Den individuella variationen är stor och kan ändras med ålder.
Konferensen hade fokus på individuella aspekter av AST och elever i grundskolan.
Individuella aspekter av AST
Jag berättade om min son som har Asperger.
Han är nu precis fyllda 19 år och med hans tillåtelse berättade jag om kriterierna för AST (enligt ovan) och hur dessa kan ta sig uttryck i verkligheten alltifrån 3 års ålder fram till idag.
Fler bilder fick deltagarna genom att höra om en kille som har följts genom hela skolgången – Oscar – som också har diagnosen Asperger. Specialpedagog Lena Pettersson berättade tillsammans med mamma Ulrika om strategier under hans skolgång och detta har också dokumenterats längs vägen i två skrifter och en film: ”Vi är inte bra på barn som Oscar” och ”Oscar visar vägen”. Båda skrifter finna att ladda ner och ligger också i dokumentationen från konferensen.
När tre behövs för samtal mellan två – att vara social och kommunikativ tolk
Jag berättade bland annat om sonens monologer och hur vi fick träna honom att föra dialog. MarteMeo metoden användes och personal från BUP kom hem till oss och filmade hela familjen när vi satt och fikade och samtalade.
Några filmer gjordes hemma hos oss- ca 10 min varje gång.
Vi skulle fånga ögonkontakt, sätta ord på det som gjordes, försöka rikta hans uppmärksamhet osv.
Sedan tittade vi vuxna på filmen tillsammans vid återbesök på BUP och samtalade om samtalet.
Det gav resultat men det är också något som har behövt mycket uppmärksamhet genom alla år.
Specialpedagog Lena Pettersson uttrycker det så klokt: När tre behövs för samtal mellan två – att vara en social och kommunikativ tolk. Många är de gånger då jag och sonen har gått igenom ett samtal i förväg eller ett telefonsamtal innan han ska ringa osv.
För honom har det alltid varit lättare att tala med någon som kan föra samtalet så att säga, som kan hålla det igång…
Rasten är ansträngande !
Jag minns en situation från sonens skoltid. Jag tror det var i åk 4. Tjejerna mot killarna leker gränsbrännboll.. Flickorna ropar: Kom och hjälp oss! Det gör han – kliver in och tar bollen, svingar iväg bollen med väldig kraft på en pojke och ”bränner honom” så att säga – MEN – han har tagit i för hårt och det var ju en lek tjejerna mot killarna, så killarna blir arga på honom !
Den här typen av situationer var svåra att avläsa– rasten var alltså ansträngande för honom, något som Lena Pettersson också framhåller att vi pedagoger måste tänka på. Precis tänker jag! När de andra eleverna hade kopplat av så hade han ansträngt sig!
Vilka roller har pedagoger under ”rasttid? Hur kan ”raster” se ut?
Inkluderande strategier
Idag har inkluderingsbegreppet breddats och det handlar inte bara om VAR en elev lär utan också om upplevelse av inkludering/ delaktighet osv.
Inkluderande strategier inbegriper att eleven involveras i en ständig dialog och samarbete för att finna möjliga vägar till delaktighet.
Lena Pettersson berättade om Oscars olika arbetsgrupper under skoldagen under veckan…osv.
Att inkludera ger barnen med AST bättre resultat både kunskapsmässigt och socialt, säger Inger Nilsson, forskare specialpedagogik.
Hon refererar till olika forskning och talar om autentisk inkludering att eleverna ska fungera ihop, att olikheter är normen och ses som en tillgång och att det finns en atmosfär i gruppen bland eleverna att det är OK att vara olika. Jag tänker att då ges eleverna utrymme att lära OM varandra inte bara med och av…
Se en film med Inger Nilsson
Presentationsbild: Gunilla Almgren Bäck
Lösningar som är generella, flexibla och undanröjer hinder
Inom specialpedagogiken har man länge eftersträvat en förskjutning från perspektivet elever med svårigheter till elever i svårigheter eftersom det är här styrdokumenten vilar.
Dvs. att det är lärmiljön som påverkar förutsättningarna till lärande.
Att det är här man tittar först så att säga och finner lösningar i hur helheten kan formas för att så långt som möjligt hitta generella lösningar och flexibla lösningar (olikheter är normen). Det minimerar strategierna som vi behöver för att undanröja hinder för lärande .
Med IKT som verktyg har vi fler möjligheter vilket jag och Magnus Brungs gav exempel på under konferensen.
Specialundervisning – Hur kan den se ut?
Arbeta mer proaktivt istället för reaktivt med akuta särskiljande lösningar, men ibland behövs akuta lösningar och i filmen
”Vi är inte bra på barn som Oscar” nämner Lena Pettersson att en kortsiktig akut lösning blev specialundervisning enskilt under två månader inför skolstarten. Två förskollärare fick erbjudandet att stödja Oscar och verksamheten utgick från hans intressen.
Syftet var att att lära känna Oscar.
Lägga upp dagen på olika sätt och utröna vad som passade bäst osv. Hur fungerar Oscar under dagar under en vecka, tider…Hur lär han sig osv. Alltså en intensiv period av specialundervisning i syfte att förstå sig på Oscar gjordes under förskoleklasstiden.
Utifrån denna kartlägging så lades sedan upp långsiktig lösning. Man funderade över vad i denna kartläggning som kunde överföras till arbetet i gruppen? (Läs mer om arbetet kring Oscar i skrifterna enligt ovan.)
Föredömligt väl använd tid och resurser tänker jag.
En faktor i bedömning som främjar inkludering är: Beslutande som baseras på flera källor som visar hur lärandet
har sett ut under en lägre tidsperiod .
Camilla Husberg från Vänersborgs skoldatatek avslutade dagen med att berätta om tre elever som hon har arbetat med och där arbetet utgick ifrån elevernas intressen.
Det är verkligen ett härligt gäng att möta i detta nätverk!
Nästa Skoldatatekskonferens för västra Sverige
blir tisdagen den 24 april 08.30-16.00 på GR Utbildning, Gårdavägen 2 i Göteborg.
Tema: ADHD och möjligheter med IKT – Vad säger eleverna?
28 Jan
Inkludering är skolutveckling
Inkludering som begrepp kan kanske skapa förvirring. Är det kanske bättre med delaktighet eller tillgänglig utbildning? Jag tänker själv helst delaktighet och hur det kan se ut? Under BETT resan hade jag ett seminarium kring detta med konkreta exempel.
-Inkludering är mer än specialpedagogik och elever i behov av särskilt stöd
-Inkludering gäller ALLA
-Lärandemiljön ska ge förutsättningar till inkludering / delaktighet / tillgänglig utbildning
En lärandemiljö där alla inte behöver göra samma sak, på samma sätt, på samma gång.
En lärandemiljö där eleverna lär av, med och om varandra, där olikheter ses som en tillgång. Där olikheter ses som naturligt och OK.
Om man tänker att klassen ska göra på ett visst sätt så blir det ju problem att somliga elever inte kan göra så. Olikheter är normen! Hur kan eleven göras delaktig, bidra med…osv. Tänk in olikheter från början…
Jag och min kollega Magnus Brungs driver arbetet i specialpedagognätverket i Mölndal under läsåret.
Temat är specialpedagogik och digitala lärverktyg med fokus på att utveckla pedagogisk digital kompetens och att utveckla en gemensam förståelse för inkludering.
Under hösten hade vi tre tillfällen och under våren kommer vi att ha fyra tillfällen.
Jag läser igenom reflektioner i senaste processuppgiften som pedagogerna har mellan tillfällena. De skulle bland annat läsa artikel om IKT och inkludering som ligger på bloggen och i GRspecialen
Det är med stor, stor glädje som jag läser pedagogernas reflektioner om inkludering. Det visar på en bredd i förståelsen av inkludering sammantaget, att vi har kommit en bit på väg i vår gemensamma förståelse, att det är angeläget att diskutera detta och jag ser fram emot att tillsammans med dem fortsätta utveckla en gemensam förståelse och hur IKT kan skapa möjligheter.
Ja, inkludering gäller alla, är angeläget för alla. Inkludering är skolutveckling ! Det är processer inom olika förändringsstrukturer, utvecklingsområden i skolan. Förankringen finns i värdegrunden och verktyg för delaktighet och inkludering – socialt och pedagogiskt – är kommunikation, samarbete/samspel och strategier för lärande, men också t.ex. Hur inkluderande är schemat? Rummets betydelse för lärande osv.
Inkludering är inte bara angeläget i skolan…
21 Jan
Nu är pappersalmanackan tom…jag kör bara digitalt
Nu har jag hittat verktyg som gör att jag släpper pappersalmanackan !
Det har tagit lite tid och jag har kört både digitalt och pappersalmanacka parallellt.
Jag tyckte inte det räckte med Googles kalender och appen week calender. Det var alltid mer jag behövde skriva upp för att komma ihåg vad jag hade avtalat med olika personer osv.
Men med Astrid To-Do och Googles kalender tillsammans är nu pappersalmanackan tom.
Jag har olika påminnelselistor som jag delar med olika personer både privat och i jobbet.
Titta gärna på instruktionsfilmen som jag har gjort.
På http://astrid.com har jag ett konto och så har jag laddat ner appen Astrid To-Do som är gratis till iPhone, men appen finns till olika telefoner och surfplattor.
Bra att jag kan hantera mina påminnelselistor både på datorn och telefonen och detsamma gäller ju Googles kalender och appen week calender. Jag kan också koppla ihop apparna Week calender och Astrid To-Do.
Skulle jag bli av med telefonen (må det aldrig ske) så har jag i alla fall kvar min kalender och mina påminnelselistor online.
En lista har jag delat med en kollega och kanske kan vi därför minimera mailandet.
Jag har också t.ex delat en lista med någon som behöver hög struktur i vardagen – tid är ju abstrakt och för några blir det extra svårt att hantera. Om jag lägger in en påminnelse till en person så kan jag få återkoppling om och när aktiviteten är klar.
Vid något tillfälle försvann alla påminnelser i en lista på telefonen.
De låg då kvar under My tasks i appen, men var inte kopplade till listan längre.
När jag loggade in på datorn till mitt konto på astrid.com så kunde jag lägga påminnelserna i listan igen.
Jag vet inte vad jag hade gjort för fel, men det känns skönt att veta att det inte försvinner det som man har lagt in. Under inställningarna i appen aktiverade jag Allow hidden tasks.
Det finns säkert flera sätt att hantera kalenderfunktion och komihåg listor, men för mig uppfyller just dessa funktioner det jag har sökt.
30 Nov
Artikel i GR Specialen – tankar om specialpedagogik och IKT
Artikel i ”GR Specialen” 30 november 2011
Uppdraget jag fick var att berätta om lärarstipendiet och lite om mina tankar inom området IKT och specialpedagogik.
Lärarstipendiet Guldäpplets särskilda pris 2011 för insatser inom specialpedagogik och IKT
Priset lyfter fram IKT och specialpedagogik, och pekar på vikten av att skapa broar mellan digital- och specialpedagogisk kompetens vilket är en stark drivkraft i mitt arbete.
Flera specialpedagogiska forskare har under de senaste årtiondena uppmärksammat eleven i sitt sammanhang och detta specialpedagogiska perspektiv innebär fokus på vad som sker i samspelet mellan eleverna och att elevens förutsättningar till lärande påverkas av hur tillgänglig lärandemiljön är.
Att ta ett helhetsgrepp kring lärandemiljö tar tid och tyngdpunkten i arbetet ligger på att forma helheten genom att från början tänka in barn- och ungdomars olikheter att lära och se det som en tillgång.
Med IKT som verktyg har vi många fler möjligheter, dels i att tänka in hur IKT kan ge nya möjligheter till delaktighet och lärande, som inte tidigare var möjliga, men också att i det individuellt inriktade arbetet undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling och möjliggöra en ökad lust och motivation att lära.
Tillgänglig lärandemiljö och värdegrund
Tillgänglig lärandemiljö är förankrad i värdegrunden och verktyg för delaktighet och inkludering – socialt och pedagogiskt – är kommunikation, samarbete/samspel och strategier för lärande.
Då måste vi pedagoger också organisera och observera hur kommunikation och samspel går till i våra elevgrupper, och fundera över hur det går till när eleverna lär sig och hur kan vi anpassa undervisningen utefter detta.
Våra tankar blir till ord och våra ord blir till handling. Värdegrunden kommer ut i handling i hur vi organiserar lärandet.
Om vi lär om IKT kan vi mer se nyttan av olika digitala lärverktyg och utveckla kompetens kring t.ex.
Hur ser det ut när alla är delaktiga?
Hur ser det ut när alla kommer till tals?
Hur ser det ut när elevers rätt till inflytande praktiseras?
Hur ser det ut när lärande sker tillsammans med andra, när vi lär av, med och om varandra?
Hur kan elever och pedagoger synliggöra sitt lärande?
Hur kan IKT öka förutsättningar att lära – dvs. utveckla språk/kommunikation, samspel, koncentration och motivation?
Gemensam förståelse
Jag tror att det är viktigt att samtala och tillsammans forma en bild av den gemensamma förståelsen av inkludering som är en ständigt pågående process utifrån flera perspektiv och parallellt med detta arbeta med och finna nya möjligheter för delaktighet och lärande med IKT.
Jag tror detta för att jag emellanåt har mött förståelsen av att inkludering är ett tillstånd.
Individualisering är ett annat begrepp som jag också tänker behöver ventileras.
Individuellt arbete eller individanpassat? Organisationsform med enskilt arbete efter egen planering eller individanpassat i ett grupparbete.
Litteraturen framhåller samarbetsinriktade arbetsformer och att detta gynnar alla elever och i synnerhet elever i behov av särskilt stöd.
Forskning visar att det finns ett samband mellan mycket individuellt arbete och sämre skolresultat. Det här påverkar hur vi organiserar lärandet och balanserar elevernas möjligheter att utveckla förmåga att arbeta självständigt och tillsammans med andra.
Kompetensutveckling för Skoldatatek i västra Sverige
Ett område som ligger mig varmt om hjärtat är utvecklingen och spridningen av skoldatatek, och vid starten för fyra år sedan fanns det fem skoldatatek i de västsvenska kommunerna, nu finns det ca 40.
Jag har arbetat med kompetensutveckling för västra Sveriges skoldatatek. Alla konferenser finns dokumenterade i olika teman på GRUtbildnings webbsida http://www.grkom.se/skoldatatek under fliken dokumentation.
De flesta konferenser har varit inriktade på olika teman som t.ex läsning, kommunikation, arbetsminne, matematik och engelska. Konferenserna har tagit sin utgångspunkt i styrdokument och forskningsrapporter.
En stor kompetensbank har byggts upp i nätverket som har blivit allt större med åren och jag kommer med glädje att driva och utveckla arbetet vidare i samverkan.
Tillgängligt skriftspråk: Talsyntes – ett lärverktyg för alla elever
Skoldatateksverksamhet har främst fokus på tillgängligt skriftspråk med digitala lärverktyg som t.ex. talsyntes och verksamheten bör primärt ha en förebyggande inriktning.
Talsyntes underlättar barnets väg till språket, stödjer uppmärksamheten, utvecklar läs- och skrivförmågan och bidrar till ett tillgängligt skriftspråk.
I senaste numret av tidsskriften Datorn i Utbildningen har jag skrivit en artikel om Talsyntes – ett verktyg för alla elever. Läs den här http://www.diu.se/nr7-11/nr7-11.asp?artikel=s39
Tillgänglig utbildning med bild, ljud, film och sociala medier
Det senaste året arbetar jag också med processutbildning inom IKT och specialpedagogik med olika verktyg.
Jag ser framför mig både generella och individuella möjligheter.
Exempelvis ser jag gärna att visuell kommunikation används i större utsträckning för att förstärka talet. Detta skapar struktur och sammanhang och ligger i linje med LGR 11 som betonar att pedagogen ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjligheter till överblick och sammanhang vilket i sin tur avlastar arbetsminnet.
Med IKT ges eleverna större möjligheter att synliggöra och att sätta ord på sitt lärande på olika sätt med text, ljud, bild, film m.m. och vi pedagoger kan också mer variera samspelsmöjligheter för att tillgodose varje elevs behov.
24 Nov
Talsyntes – ett lärverktyg för alla elever
Talsyntes underlättar barnets väg till språket, stödjer uppmärksamheten, utvecklar läs- och skrivförmågan och bidrar till ett tillgängligt skriftspråk.
Jag har skrivit en artikel om talsyntes i Datorn i Utbildningen nr 7, 2011
