På BETT mässan – visuella och interaktiva strategier

På BETT mässan – Läro-medel / Medel att lära
“Tell me and I’ll forget. Show me and I’ll remember. Involve me and I’ll understand”
Ett citat som jag har läst någonstans och som jag kom att tänka på när jag sammanfattade lite tankar kring – Medel att lära  – från BETT mässan.

Visuella och interaktiva strategier

I London hade jag förmånen att få lyssna på Kathryn Macaulay, Director of ICT and data systems, The Abbey School, en flickskola i England. På skolan utvecklar man undervisning med IKT och 3 D teknik.

Vid en undersökning på skolan påvisades hur effektiv 3D-undervisning kan vara. Två klasser i samma åldersgrupp fick i uppgift att skapa en modell av en växtcell. En klass hade fått lära sig med hjälp av traditionella bilder i 2D och den andra klassen undervisades med hjälp av en 3D-projektor.
När elever sen skulle visa vad de hade lärt sig så uppvisade elevgrupperna stora skillnader gällande förståelse kring cellens uppbyggnad.

De som fått undervisning i 2 D ritade cellen och fick inte med allt, medan de som fått undervisning i 3 D byggde modeller och visade en helt annan förståelse för vad de hade lärt sig.  Jag tänker att eleverna som fick arbeta med 3D teknik och att skapa modeller med händerna gavs fantastiska förutsättningar för lärande som leder till förståelse. De hade roligt, de fick uppdrag att skapa, de fick visa varandra och reflektera över vad de lärt sig osv.

I exemplet med arbetet med cellen är tekniken oslagbar, men om det rör sig om att studera en växt, frukt etc som man kan hålla i, känna på, lukta, smaka …då är det många gånger bättre med undervisning i naturen – en av reflektionerna som gjordes i Mölndalstruppen efter seminariet.

Läs mer och se en film om projektet här. Reportage har gjorts om skolans 3D projekt.

Jag tittade på digitala läromedel som inspirerats av datorspelens värld, och som ger ökade möjligheter till individualisering gällande arbetsform och arbetsätt,
(inte individualisering som organisationsform, veckoplanering etc…).

Spelen drar nytta av datorns och internets möjligheter till visualisering och till att utveckla kommunikation och samarbete. Lärandet synliggörs – uppdrag motiverar osv. Vi minns bättre om vi har en berättelse som länkar samman information till skillnad från separata fakta, osv.
Interaktivitet gynnar inlärning då en elev är aktivt involverad med materialet.
I min YouTube kanal finns en film Läromedel – Spel ”Quest History” som jag tittade på.

På mässan visades den nya generationen av interaktiva tavlor med multitouch, dvs. att flera elever samtidigt kan arbeta vid tavlan, vilket skapar ökade förutsättningar  för kommunikation och samarbete m.m.

Under ett skolbesök i London tittade jag bland annat på en lektion i läsförståelse.
I klassrummet fanns en interaktiv tavla och varje elev hade en mentometer.
(En mentometer är en elektronisk apparat för rösträkning. De kan användas utan interaktiv tavla. Det räcker med en vit duk, projektor och dator.).

Eleverna hade läst en text som de sen fick frågor på. Eleverna skulle välja svar mellan olika alternativ och trycka in svaret med sina mentometrar.

Klassens svar visades i diagram på den interaktiva tavlan dvs. antal som svarat si eller så.
Ja, det låter ju inte som något revolutionerande kanske och jag har sett det förut, men denna gången mötte jag en mycket proffsig pedagog, som vävde in resonemang, utmanade eleverna att ta ställning och diskuterade med eleverna.
Eleverna var under hela lektionen fokuserade och nyfikna på svaren som visades på tavlan.
Det är också bra att resultaten kan sparas och pedagogen kan i efterhand gå in och titta på klassens resultat och på enskilda elevers resultat och följa utvecklingen över tid.

”Ett område av stor betydelse är undervisning i och om läsförståelsestrategier.” slog Skolverket fast i senaste PIRLS 2006.

Det är alla pedagogers ansvar att utveckla elevers läsförståelse kopplat till ämneskunskap under hela skoltiden. Även i detta arbete är det angeläget att visualisera och involvera! Jag har i bilden nedan inspirerats av Barbro Westlund som skrivit boken ”Att undervisa i läsförståelse”. Hon talar om att vara modell för eleverna dvs. synliggöra sina tankar vid reflektion kring en text (think aloud), och att släppa in eleverna (think along) så att de får tänka högt och berätta om sina slutsatser och diskutera med varandra. Eleverna får frågor men uppmuntras att inte bara svara på frågorna utan också att motivera och argumentera för sina svar. Hon ger exempel på hur man kan visualisera ex. vad för slags frågor man kan ställa till en text.  (Bl.a.Frågor på ytan= svar som återfinns i texten. Frågor under ytan = slutsatser….) .

Jag tänker att strategierna i arbetet med att utveckla elevernas läsförståelsestrategier är att visa, visualisera och involvera osv…De måste också få veta vad automatiserad läsförståelse innebär!
För många går det automatiskt – för andra behöver man synliggöra det osynliga.

Pedagogen jag mötte i London var mycket bra i synnerhet i att involvera eleverna!



Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s