Tankar kring IKT skolutveckling och specialpedagogik

Jag tror att det är angeläget att sammanfläta MER – bygga fler broar mellan IKT skolutveckling och specialpedagogik.
…
Jag tänker att IKT ökar möjligheterna till individanpassning och tillgänglig utbildning…
Jag funderar över begreppet specialpedagogik och vad det står för bland pedagoger…
Jag tänker att olika kompetenser tillsammans kan skapa en TILLGÄNGLIG UTBILDNING för eleverna….

Jag har gjort en spännande resa under snart 4 år.
Förankrad i specialpedagogiken har jag mött människor som inspirerat mig, som brinner för IKT skolutveckling, vilket jag också kommit att göra.  Jag har läst på och börjat använda sociala medier vilket gjort att lärandet har utvecklats på ett sätt jag aldrig kunnat drömma om. Där internet är min personliga lärmiljö av webbsidor  som jag följer och kontakter med människor. Jag har arbetat med tillgänglig utbildning och i det sammanhanget mycket med tillgängligt skriftspråk som den sk skoldatateksverksamheten mest handlar om.

Jag tror att det är angeläget att sammanfläta MER – bygga fler broar mellan IKT skolutveckling och specialpedagogik och att olika kompetenser är ännu mer lyhörda för varandra,  vilket tar sin start i attityder och förhållningssätt.

Dina tankar blir till ord,
Dina ord blir till handling,
Dina handlingar blir till vanor.

Jag funderar över begreppet specialpedagogik och vad det står för bland pedagoger.
Ett diffust begrepp med sitt prefix special, tror jag, där specialpedagogik ofta är synonymt med specialundervisning, men det täcker långt ifrån begreppet specialpedagogik!
Specialpedagogiken har här utmaningar både inom yrkeskåren och utåt för att synliggöra vad specialpedagogik är.
Anledningen till att det ofta tänks synonymt med specialundervisning är nog att specialundervisning har en stark tradition i skolans värld.
Kritik har i olika omgångar riktats mot att åtgärdsprogram skrivs på individnivå. Jag tänker att det finns ett helt orsakssammanhang kring varför det är så, där det bland annat står att finna i synen ”elev med svårigheter” istället för ”elev i svårigheter”, och att skolan ofta står  inför akuta problem att lösa vilket troligen ofta landar i organisationsförändringar utan att arbetssätt förändras.
Att ta ett helhetsgrepp kring lärmiljö tar TID och är långsiktiga mål.
Ett omdefinierat arbetsätt med IKT som verktyg (ex enligt Puenteduras SAMR modell) utgör en öppning där jag ser möjligheter att synliggöra och tydliggöra specialpedagogikens i huvudsak två olika förståelseperspektiv, av Bengt Persson kallat det kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet.

Det kategoriska perspektivet tar sin utgångspunkt i en medicinsk/psykologisk förståelsemodell medan det relationella utgår från en pedagogiskt formulerad tankemodell.
Specialundervisning hamnar i  det kategoriska perspektivet.
Alla specialpedagoger är utbildade inom det relationella perspektivet. Hur används den resursen?
De nationella styrdokumenten pekar mot en relationell förståelse .

Verkligheten är förstås inte så enkel att man helt och hållet kan hålla sig inom det ena perspektivet utan båda perspektiv behövs.
En fråga man bör ställa sig är varför förskjutningen mot ett relationellt perspektiv går så långsamt?
Jag tänker att med IKT som verktyg får detta fart.

Specialpedagogik är inte något vid sidan av, utan sammanflätas med allmänpedagogiken och skolutveckling. I det relationella perspektivet blir det viktigt vad som sker i samspelet eller interaktionen mellan personer.Elevers förutsättningar till lärande påverkas av lärmiljön. I tänket runt utveckling av lärmiljöer måste vi få med specialpedagogiken i en tillgänglig utbildning för alla elever där vi tänjer gränserna för lärmiljön oavsett tid och rum.

Det kategoriska perspektivet har inom skolan utvecklats mycket. Det är en viktig del och ger ett nödvändigt kunskapsunderlag inför pedagogiska konsekvenser och strategier för utveckling av lärmiljöer där alla elever ges möjlighet till delaktighet. Den specialpedagogiska kompetensen inom det kategoriska perspektivet har utvecklats kring att identifiera elever i behov av särskilt stöd, att utreda läs- och skrivsvårigheter, kompetens kring olika funktionsnedsättningar, att utveckla metoder på individnivå osv.  Input har specialpedagogvärlden fått på konferens efter konferens där vi har lyssnat på forskning, lyssnat på personer med annan bakgrund än pedagogik osv..
Ja, detta är bra – det behövs! ! Men det är slagsida på det kategoriska perspektivet. Det är hög tid att realisera det relationella perspektivet. “IKT skolutvecklingsvärlden“ sjuder av framfart, av iver att utveckla och förändra lärmiljön. Tillsammans kan vi skapa en TILLGÄNGLIG UTBILDNING för eleverna.

/ Inspirerad av Ingemar Emanuelsson, Bengt Persson och Jerry Rosenqvist kring forskning om specialpedagogik
Inspirerad av alla människor jag möter som gör ett fantastisk arbete kring att förändra arbetsformer och arbetssätt med IKT som lärverktyg.
Inspirerad av Ruben Puentedura och hans SAMR modell (4 nivåer för hur IKT används, och vad skolan vinner på att använda datorer och internet i undervisningen) och andra skrifter kring IKT ….

Gunilla Almgren Bäck 2011